Eftersom jag arbetat som coach har jag alltid fått ställa frågan hur de vill att livet skall se ut och hur dom ska göra för att uppnå detta. De flesta VILL ha en förändring av något slag men förstår inte att förändringen ligger hos dom själva. Jag ska bara göra "detta" först och sen skall jag börja med mitt nya liv eller jag ska bara göra detta först och "sen" ska jag göra en förändring. Ngn som känner igen sig i detta? Vi människor är expert på att komma med dom berömda ursäkterna till varför vårt liv ser ut som det gör och varför vi faktiskt inte lever som vi vill. Det finns ALLTID 100 ursäkter till detta och vi har alltid ngn eller ngt att skylla på. För det kan ju knappast ligga hos mig själv ;) Om du börjar ställa frågan "varför" nog många gånger så kommer du till slut fram till den faktiska orsaken. Jag VET att jag tjatar om detta ämne men det är för mig extremt fascinerande att de flesta människorna INTE lever det liv som de egentligen önskar. Nu menar jag inte att livet är surt i allmänhet utan att vissa saker saknas för att göra det komplett och helt tillfredställt. Men istället för att åtgärda dessa saker så lever vi vårt liv och skaffar oss MASSVIS med ursäkter till varför det blev som det blev. Det är sällan vi pratar om hur underbart vårt arbete är, och hur mkt fritid vi har, och hur mkt pengar vi har som gör att vi kan göra alla de där roliga sakerna, med mera med mera.. Istället klagar vi oftast på alla dessa saker och dessa saker delar vi gärna med oss till vår omgivning under en fika på stan. MEN, vi gör inget åt det! Den som inte kan ta åt sig av detta har nog tyvärr en väldigt dålig självinsikt skulle jag säga. 

Det blir ALLTID som vi tänkt oss och det är vi själva som styr vårt öde. Allt startar med en tanke och sen är det upp till oss att börja arbeta. 

Ville bara dela med mig av denna tanke som ett avslut på denna torsdag :)

Nu skall kära familjen krypa till kojs å nanna kudde! I morgon väntas pyjamasparty med sleep over på Notviken med girlsen =D Skall bli hur trevligt som helst! =D